lite tankar på kvällskvisten.
2012-03-05 @ 22:01:52
Jag brukar oftast uppfattas som en ganska dryg, tråkig och jobbig människa. Detta brukar oftast tyckas av killar i min omgivning som jag träffat med tron om att det möjligtvis kan leda till något i framtiden. Dessa möten med dessa killar, brukar oftast sluta i att båda går varsin väg, åt olika håll.
Och varför är det nu så? Jo. Majoriteten av alla killar jag träffat under åren har varit väldigt söta, trevliga, mysiga och snälla mot mig första två veckorna. Sedan händer det något som gör att dessa killar slutar höra av sig. Det kan vara allt från att jag inte duger, till att jag sa något fel, till att jag bor för långt bort, eller vad som.
Felet dessa otroligt hängivna, godmilda, trevliga killar gör är att dom bara slutar höra av sig. Och min fråga till alla er dumma, invalida, dysfunktionella idioter där ute är: Vad är ni så förbannat rädda för?
Jag är inte tjejen som kommer go psyko-bitch på er om ni är ärliga mot mig. Jag är inte hon som kommer stalka livet ur er tills ni dör eller gifter er med en Angelina Jolie. Jag är helt enkelt hon som nöjer sig med en enda sak: Sanningen.
Så hur svårt kan det egentligen vara att skriva/ringa/säga "Hörru du Elvira, du är en jättefin tjej, men vi två kommer nog inte bli något.". Nej tydligen så är det mycket enklare att skita totalt i det faktum att jag sitter hemma på kammarn och tror i min vildaste fantasi att något underbart, prinssessaktigt och romantiskt kommer ske inom en snar framtid. Grejen är att när ni gör såhär, skiter i allt bara, det leder till att jag blir ledsen när ni väl kommer sen och säger som det är (och detta är efter att jag har tjatat liver ur dom i två-tre dagar).
Varför inte bara slippa det scenariot?
Så för att klargöra saker här. Vill ni inte träffa mig, säg det. Ja jag kommer bli besviken och ja jag kommer snacka skit om er till mina tjejkompisar, men jag kommer inte bli sårad och jag kommer antagligen vilja vara vänner med er åtminstone efter ca två veckor av aggressionsutlopp och väldigt mycket Marilyn Manson.
Och varför är det nu så? Jo. Majoriteten av alla killar jag träffat under åren har varit väldigt söta, trevliga, mysiga och snälla mot mig första två veckorna. Sedan händer det något som gör att dessa killar slutar höra av sig. Det kan vara allt från att jag inte duger, till att jag sa något fel, till att jag bor för långt bort, eller vad som.
Felet dessa otroligt hängivna, godmilda, trevliga killar gör är att dom bara slutar höra av sig. Och min fråga till alla er dumma, invalida, dysfunktionella idioter där ute är: Vad är ni så förbannat rädda för?
Jag är inte tjejen som kommer go psyko-bitch på er om ni är ärliga mot mig. Jag är inte hon som kommer stalka livet ur er tills ni dör eller gifter er med en Angelina Jolie. Jag är helt enkelt hon som nöjer sig med en enda sak: Sanningen.
Så hur svårt kan det egentligen vara att skriva/ringa/säga "Hörru du Elvira, du är en jättefin tjej, men vi två kommer nog inte bli något.". Nej tydligen så är det mycket enklare att skita totalt i det faktum att jag sitter hemma på kammarn och tror i min vildaste fantasi att något underbart, prinssessaktigt och romantiskt kommer ske inom en snar framtid. Grejen är att när ni gör såhär, skiter i allt bara, det leder till att jag blir ledsen när ni väl kommer sen och säger som det är (och detta är efter att jag har tjatat liver ur dom i två-tre dagar).
Varför inte bara slippa det scenariot?
Så för att klargöra saker här. Vill ni inte träffa mig, säg det. Ja jag kommer bli besviken och ja jag kommer snacka skit om er till mina tjejkompisar, men jag kommer inte bli sårad och jag kommer antagligen vilja vara vänner med er åtminstone efter ca två veckor av aggressionsutlopp och väldigt mycket Marilyn Manson.
Gravidbloggar och sådant.
2012-02-15 @ 19:39:40
jag har varit medlem på blogg.se en ganska lång tid, och på senare år så har jag märkt att bloggarna som visas både i "mest lästa bloggar" och på startsidan på blogg.se handlar om en enda sak - gravida/mammabloggare.
hur kommer detta sig? visst jag förstår att det är intressant, speciellt om mamman är typ 13. Då är det ju rena rama galenskaperna som händer i statistiken. Men min fråga till alla där ute är ändå, om den här tjejen hade vart 13 och skrev om.. ja det 13 åringar gör nu för tiden, skulle bloggen vara lika intressant då? Nej skulle inte tro det.
Det jag vill få fram är att det är för lite tonårsliv och för mycket mammagos på blogg.se. Dom kan väl i alla fall länka sånt som vi icke-barngalna är intresserad av? typ mode, foto osv. Och förlåt men att mamman som har mammablogg tar bilder på barnet eller inredningen i hennes lägenhets, gör hennes blogg inte till en fotoblogg.
hur kommer detta sig? visst jag förstår att det är intressant, speciellt om mamman är typ 13. Då är det ju rena rama galenskaperna som händer i statistiken. Men min fråga till alla där ute är ändå, om den här tjejen hade vart 13 och skrev om.. ja det 13 åringar gör nu för tiden, skulle bloggen vara lika intressant då? Nej skulle inte tro det.
Det jag vill få fram är att det är för lite tonårsliv och för mycket mammagos på blogg.se. Dom kan väl i alla fall länka sånt som vi icke-barngalna är intresserad av? typ mode, foto osv. Och förlåt men att mamman som har mammablogg tar bilder på barnet eller inredningen i hennes lägenhets, gör hennes blogg inte till en fotoblogg.
Nu ska jag spela facebook-spel. Det är de roligaste ni får av mig för idag, för jag tänker inte göka fram en unge bara för att bli uppmärksammad.
(notera nu att jag inte är barn-hatare, jag gillar barn. när dom är söta, tysta och inte slamrar och skriker. och jag tänker självklart skaffa barn när jag blir äldre, två stycken t.o.m. så don't hate.)
(notera nu att jag inte är barn-hatare, jag gillar barn. när dom är söta, tysta och inte slamrar och skriker. och jag tänker självklart skaffa barn när jag blir äldre, två stycken t.o.m. så don't hate.)
lite känslosamt sådär.
2012-02-01 @ 23:20:11
vi kommer komma till en tid, då du aldrig kommer se på mig sådär igen och jag kommer alltid se på dig som jag alltid gjort.
det kommer komma en tid då du tar en annans hand i din, säger samma ord som du sa till mig, tar någon annan dit jag är.
det är en tid som är idag, då jag känner varje närvaro, varje andetag, varje ögonblick, varje harkling, varje rörelse och varje dragningskraft som ett knivskarpt sår i hjärtat.
hur kan det vara så, att man dragit ner sig i en sån stor, djup och sårbar historia med någon, men ändå suktar efter mer? hur kan jag sitta i samma rum som dig, se dig, känna din närvaro, hata dig, men samtidigt älska dig, mer än någonsin förut när jag vet, att du aldrig kommer se mig som någon som är din igen? hur kan man vara så dum, så att man släpper iväg det dyrbaraste man har?
det låter fult, och det låter framför allt klyschigt, men när man har gett någon annan sitt hjärta, hur får man tillbaka det då?
det har gått år, och jag kan fortfarande inte känna likadant för någon som jag gjort för dig. <i>som jag gör för dig</i>. jag är så jävla rädd för det här. för sårbarheten, för dig. för att jag aldrig mer, någonsin, kommer känna såhär igen. och det låter ju helt otroligt egentligen, men idag, eller ja, ikväll, så känns det sådär igen. som att du, du är fan den rätta. det finns ingen annan, ingen annan som slår dig. det finns ingen som kan va som du.
vi kommer komma till en tid, då du aldrig kommer se på mig sådär igen och jag kommer alltid se på dig som jag alltid gjort.
det kommer komma en tid då du tar en annans hand i din, säger samma ord som du sa till mig, tar någon annan dit jag är.
det är en tid som är idag, då jag känner varje närvaro, varje andetag, varje ögonblick, varje harkling, varje rörelse och varje dragningskraft som ett knivskarpt sår i hjärtat.
hur kan det vara så, att man dragit ner sig i en sån stor, djup och sårbar historia med någon, men ändå suktar efter mer? hur kan jag sitta i samma rum som dig, se dig, känna din närvaro, hata dig, men samtidigt älska dig, mer än någonsin förut när jag vet, att du aldrig kommer se mig som någon som är din igen? hur kan man vara så dum, så att man släpper iväg det dyrbaraste man har?
det låter fult, och det låter framför allt klyschigt, men när man har gett någon annan sitt hjärta, hur får man tillbaka det då?
det har gått år, och jag kan fortfarande inte känna likadant för någon som jag gjort för dig. som jag gör för dig. jag är så jävla rädd för det här. för sårbarheten, för dig. för att jag aldrig mer, någonsin, kommer känna såhär igen. och det låter ju helt otroligt egentligen, men idag, eller ja, ikväll, så känns det sådär igen. som att du, du är fan den rätta. det finns ingen annan, ingen annan som slår dig. det finns ingen som kan va som du.
IT IS FINISHED.
2012-01-14 @ 13:14:42
Dom flesta har nog sett den här videon by now, den har cirkulerat rätt ordentligt ute i cyberspace. Men för dom som inte sett den och känner att dom hatar religion och vad det har gjort med oss människor, men fortfarande vill tro på någonting, kolla in den här videon. Killen är grym!
livet har sin gång
2011-12-26 @ 19:29:01
Snart är det nyår och jag tänkte ha som nyårslöfte att sluta röka helt och klara skolan.
men det har ändrats nu och mitt nya nyårslöfte är att gå ner i vikt. vad som än krävs ska jag väga 51-52 kg igen innan sommaren börjar. och nu måste jag fan klara det här. inge godis, glass, chips eller sådant. om jag ska äta onyttigheter så blir det popcorn, en lördagkväll som jag kommer dela med min lillebror.
är trött på det här. är trött på alla smala tjejer. är trött på att känna mig ful och äcklig. är trött på allt.
men det har ändrats nu och mitt nya nyårslöfte är att gå ner i vikt. vad som än krävs ska jag väga 51-52 kg igen innan sommaren börjar. och nu måste jag fan klara det här. inge godis, glass, chips eller sådant. om jag ska äta onyttigheter så blir det popcorn, en lördagkväll som jag kommer dela med min lillebror.
är trött på det här. är trött på alla smala tjejer. är trött på att känna mig ful och äcklig. är trött på allt.
Vad som är synd...
2011-10-31 @ 23:32:48
Människor som förändras när dom skaffar partner. Det är väldigt synd. Jag har haft flera kompisar som ändrat på sig för att flickvännen/pojkvännen haft något emot antingen mig eller att hans flickvän/pojkvän hänger med mig. Jag har tappat många kära vänner pga detta. pga kärlek, pga avundsjuka, och det är så jävla synd. För det är faktiskt inte jag som förändras i detta sammanhang, det är ni. Det är ni som får för er att ni måste bevisa något för er partner eller vad det nu är... fattar inte grejen riktigt. Eller på ett sätt gör jag det, för jag förändras också när jag har partner. Jag blir också väldigt disträ och kanske inte lika social längre. Men jag är fortfarande jag.
Kommer aldrig ändra på mig för någon annan, bara för mig själv. Det har jag levt efter rätt länge nu. Och det funkar bra! Så innan ni får värsta utbrottet på MIG, eran vän, tänk efter då. I slutändan, vad är det som oftast består, en vänskap eller ett förhållande?
Kommer aldrig ändra på mig för någon annan, bara för mig själv. Det har jag levt efter rätt länge nu. Och det funkar bra! Så innan ni får värsta utbrottet på MIG, eran vän, tänk efter då. I slutändan, vad är det som oftast består, en vänskap eller ett förhållande?
människan är äcklig ibland
2011-10-27 @ 21:43:36
Jag förstår verkligen inte, hur folk kan vilja vara elaka mot djur. Jag säger inte att jag är djuraktivist, men faan va hemska saker människor kan få för sig o göra. Jag har sett en hel del, hundar som blir nedslängda från broar medan människor bara skrattar, djur som blir praktiskt taget misshandlade för att vi idiotiska människor ska gå runt o bära fula pälsjackor. Vem fan vill ha en äkta pälsjacka? Vem FAN kan gå runt i en äkta pälsjacka utan att känna sig som största mördaren i världen? Är ni idioter eller är ni bara otroligt omoraliska? Det kanske är samma sak, men ändå.
Behövde skriva av mig lite, blev så jävla förbannad när jag såg en bild på en hund på facebook, som hade blivit fastknuten till en bil och ägarna hade "glömt bort det" och kört iväg. Hunden hade stora köttsår över hela kroppen, blev så sjukt förbannad. Vem gör sånt? VEM?! Dock kommer hunden klara sig och bli adopterad så fort den har läkt klart helt..
Behövde skriva av mig lite, blev så jävla förbannad när jag såg en bild på en hund på facebook, som hade blivit fastknuten till en bil och ägarna hade "glömt bort det" och kört iväg. Hunden hade stora köttsår över hela kroppen, blev så sjukt förbannad. Vem gör sånt? VEM?! Dock kommer hunden klara sig och bli adopterad så fort den har läkt klart helt..
